lördag 31 oktober 2015

Halloween

Efter några års frånvaro är Halloween-festandet återinfört på trekanten. Med all förhoppning kommer vi dock aldrig upp till forna tiders skrämseldagar....
 Selfie-time
 Taggade och redo för "Bus eller godis" ger sig Kicki, Amanda, Kattis och Anna Holmin iväg, fast som nästa generation :)
 Efter att ha länsat Ommas godisskål och terroriserat grannarna förbereder gänget sig för BUS till föräldrarna, under uppspelt fnissande.
Godisskålen var välfylld och kidsen mer än nöjda när det vart dags för film. Andelen barn som var godissugna när kvällen led mot sitt slut var nog obefintligt, jämfört med alla de barn som mådde illa och hade ont i magen vilket var rätt hög procent....

torsdag 15 oktober 2015

Stryk utan belöning

Fördriver tiden i tvättstugan i väntan på att min fransos till dotter ska hämtas från sin veckolånga resa i de franska alperna. Beslutar att NU är det tid att ta itu med strykhögen som legat och hånat mig i så lång tid. Strykning tillhör ju inte mitt favoritområde och därför stryker jag minimalt och skjuter upp det maximalt...
För en tid sedan vecklade jag upp strykbordet och ställde det mycket opassande mitt i tvättstugan, i hopp om att det skulle irritera mig tillräckligt mycket för att motivera fram stryklusten. Det har inte fungerat! Men min olust till trots ger jag mig nu på den väntande högen. Till min glädje upptäcker jag att Teodors skjorta hunnit blivit urvuxen i väntan på strykning. Jag klappar mig själv på axeln och lägger förnöjt undan plagget utan att behöva stryka. En kvart senare är jobbet utfört och två skjortor och Hampus krångliga brallor är någotsånär släta. Känns skönt! Nu tänker jag inte använda nån av mina skjortor inom det närmaste halvåret och Hampus brallor kan gärna ligga där tills de blivit för korta!!
Normalt stryker jag aldrig utan att belöna mig själv med ett glas vin, men eftersom jag ska till att köra bil får jag ta en kopp te istället, typiskt...

söndag 11 oktober 2015

Aj då

Gissar att jag ligger illa till när Patrik kommer hem från jobbet...
Fläckar på bänkskivan för jag har kokat svartvinbärsgelé. Nåja, jag fick iaf tre burkar gelé...

lördag 10 oktober 2015

Ögonmått

Tror du såsen får plats i den här byttan, frågar jag Patrik.
Läätt!!, svarar han självsäkert.

Jo tjena, superlätt...

fredag 9 oktober 2015

Semestertrippen

Valda bilder från vår semesterresa till Lund

 Tågresan, med tre grabbar, gick över förväntat. Mycket tack vare plattor, telefoner och annat spel.
 Tacomiddag välkomnade oss i Lund
 Solen har varit varm och vädret ljumt, även om de sista dagarna var kalla och blåsiga.
 Noel fick äta en "riktig" pizza, då utbudet av pizzabagare som fattat galoppen med glutenfritt var avsevärt högre i södra Sverige.
 Popcorn varenda kväll. Och självklart härligt kusinmys

 Tog tåget över bron till Danmark
 Den blå planeten





 Underbar lekplats i väntan på att äventyrsbadet ska öppna. Dagarna har varit fylld av härliga aktiviteter
Pippilotta kom på besök när Eira fyllde 4 år. Hon dansade och sjöng och var på strålande humör.

Jag vill rikta ett stort och innerligt tack till Björn och Emma som gjort den här trippen möjlig. Hoppas ni hinner ta igen er innan jul...

NO Fredag

Noel och Oscar Fredag
 Idag tog vi med Oscar och Kicki ut i våran skog för en höstig och friskt härlig promenad.
 Packade med varm choklad och mackor och blev bjudna på chokladbollar och annat gott.
Spegelblank sjö, höstens färgade blad och lite lagom busiga grabbar gjorde förmiddagen till en alldeles underbar start på helgen!!

torsdag 1 oktober 2015

Hjälpa till

Efter fyra dagar hemma på ensamma förmiddagar med Noel har jag insett att det finns få saken som kan tjata hål i öronen på en som en femåring...
Den värsta meningen av dom alla är "Jag vill hjälpa till". Det är en mening man sällan hör från dom äldre barnen, lite efterlängtad där, men desto oftare från de yngre och då mycket oefterlängtat. Hjälp från en femåring kan närmast beskrivas som ytterligare jobb som kan generera ytterligare hjälp som kommer generera ytterligare jobb. Med andra ord; en ond cirkel!
Barnet har dessa dagar suttit som en igel i baken på mig och noterat ALLT jag gör, frågat varför jag gör det och sen mycket envist erbjudit sin hjälp att utföra sagda sak. Jag känner igen detta fenomen från Nathalies barndom, men inser sedan vad lyckligt förskonad jag varit med grabbar som hellre lekt för sig själva, eller med varann.
Till saken hör att Noel hållits hemma pga sjukdom även om han varit på tok för pigg för att ligga och vila/sova/vara tyst, men ändå inte tillräckligt pigg för att släppas iväg på dagis. Detta dilemma, plus det faktum att jag absolut vill att han ska tillfriskna fort, har gjort att vi varit strandsatta i hemmets tråkiga vrå. Normalt hade vi hitta på något med så många lediga förmiddagar och då hade inte den här situationen uppstått.
Men nu är det iallafall snart tid för mig att åka på jobbet och det betyder att jag kanske kan hålla mig från att spy ut meningen som hel tiden kokar i mitt inre: Men för i helvete unge, gå och lek och lämna mig i fred. Jag VILL INTE HA DIN HJÄLP!!