Grapes

Hampus har fått frukter som engelska-glosor. Så idag har vi bla lärt oss att stava till apple, pear och grape och det fixade ju jag galant, såklart. Eftersom jag är så otroligt duktig på det mesta har jag även lyckats odla fram mina egna druvor:

Tadaa...

Dom är inte så stor och inte så värst supergoda, tycker jag, men det är ändå helt riktiga druvor och dom växer på min tomt. Eller dom växte iaf på min tomt men det var innan Hampus såg dom, nu har dom nog redan passerat genom hans supersnabba mag-tarm kanal och är ett minne blott...

Livsnjutare

 Varför ska man äta kanten av mackan när allt det goda ligger på mitten?? Hur väl man än brer så kan det aldrig vara lika gott med en torr kant som en kladdig mitt!

Och vid två års ålder är inte en kladdig mun något obekant eller otrevligt. Det är bara självklart att göra så.

När jag var mindre åt jag pizzan på ett liknande vis, fast utan att bli så kladdig. Jag skar bort de torra kanterna och mulade in den goda mitten med saftig fyllning. Men sen blev jag äldre och tänkte att om jag börjar med att äta kanterna så har jag det godaste kvar till sist. Problemet som uppstod var att jag aldrig orkade mula i mig det godaste för jag var så proppstinn av alla torra kanter....
Så nu för tiden skär jag bort mina pizzakanter och slänger bort dom (om inte Teo vill ha dom, för han äter bara torra kanter.....)

Marknadshelg

 Hampus och jag kte in redan på fredagskvällen ilag med Madde o Linus. Konstigt nog var det mycket roligare att "fira" marknadsfredagen när jag var yngre.... Jag o Madde förfärades över alla lättklädda ungdomar, där vi stod likt pensionärer i tjocktröjor, jackor, vantar o långkalsonger (hade jag iaf). Hampus o Linus var smått hysterisk och jagade på mellan karusellerna i kvällsmörkret och hittade både kompisar, slush, chips o sockervadd. En helkväll med andra ord. Det enda vi vuxna saknade var ett varmt tält där vi kunde äta o dricka något gott, om det fixas till nästa år så anmäler vi oss som frivilliga föräldrar :)

 Idag har vi gjort marknan med alla tre grabbar. Teo började med att klättra upp i hoppkanan och bosätta sig där upp, stortjutande. Han vågade varken åka eller klättra ner. Jag vägrade klättra upp efter honom så han fick gott sitta där en stund och lipa. Till slut klättrade en av grabbarna som skötte attraktionen upp och fick ner honom. När han väl åkt en gång insåg han att det var jättekul och trots att vi åkte diverse andra karuseller var det till slut hoppkanan som tog hem priset som dagens bästa enligt både Teo o Noel. Dom lyckades sen gneta åt sig varsin stor sockervadd bara för att sen inse att ingen av dom tyckte om det...... Som tur är tycker Hampus att sockervadd är bland det bästa som finns!!

Jaja, nu är det gjort för den här helgen. Jag har fortfarande tre munkar kvar, det nog middag idag för mig. Igår åt jag mintkola tills käkarna värkte och nougaten är redan slut!

Motorcykeltur...

Hemifrån till Omma på 5 minuter. Jag fick ibland småspringa för att hinna med..
Videon visar sonens kamp i uppförsbacke.
Efter tre misslyckade försök lyckades han till slut köra in så fort i trottoarkanten att han flög över styret, men så snart han hämtat sig från chocken så hoppade han på och for vidare.

Uppdatering

Jag har tagit bort (lite sent, jag vet) länken till Ernst o Giselas blogg då den inte längre är aktuell, men om någon är intresserad av att fortsätta läsa Giselas tankar och känslor så bloggar hon nu från följande adress: blogg.mama.nu/isa117

Nära döden-upplevelse...

Jag höll på att få en hjärtinfarkt imorse när jag slog igång vattenkokaren och den inte levde... Inte ett enda ljud, lampan lyste inte. Jag tänkte lite smått pessimistiskt att nu är mitt liv över, men sen såg jag att sladden glidit ur :)
Tjoho, morgonteet var räddat. Dagen var räddad!!

TT

här syftar jag inte på nyhetsbyrån i alla korsord utan Tvillingarna Tengstrand.....
Imorse när jag gick och kissade dök Micke upp på besök. Jag är ingen supersnabb kissare, det erkänner jag, det ska drippas o droppas innan jag är färdig men jag sitter inte direkt en kvart....
När jag kommer ut möts jag av en byxlös Micke, Tvillingarna Tengstrand har redan hunnit hoppa ur sina resp brallor för Patrik ska försöka pressa på sig Mickes smaljeans. Micke har ju cyklat hela sommaren.....
Och det var ju såklart cykleln som föranledde visiten. Så fort brallorna åkt på och dom tömt upp varsin kopp kaffe så pep dom ner i källaren för att inspektera dyrgripen.
Cyklens alla för och nackdelar studerades in i minsta detalj. Dom lyfte den för att kunna räkna på dess vikt, vad var tillverkat av vad?! Dom småkäbblade likt just tvillingar när dom grundligt gick igenom hela åkdonet men jag tror dom kom överens om att det var en bra cykel. Jag vet iaf att Patrik verkar vara lite mer nöjd med cyklen idag än han var igår.
Men han har ju förstås inte cyklat på den än för till det behövs ju trampor......

Förtappad generation

Jag provade ikväll att introducera lite gammal hederlig mysterie-tv för dottern. Hon blev fastnaglad i soffan och påtvingad första avsnittet av Arkiv X.
Hon uppskattade det inte. Suck.... Uppenbarligen var det för lite vampyrer inblandade!

"Lance" Tengstrand

Nu är den "äntligen" här. Patriks nya vrålåk..... Han sålde ju sin förra svindyra cykel eftersom han inte hade tid att cykla för vi skaffat så många ungar, men nu har han inbillat sig att han kommar att få tid att cykla igen så nu har han köpt en ny. En cykel som kostade mer än våran bil!!
När jag frågade om han skulle ta den på en provtur blev svaret: Det kan jag inte för den har inga trampor.... VA!! En ny, svindyr cykel och då ingår inte tramporna. Det var en dålig affär enligt mig!!

Vårdbehov

 Väntar på att få ta bort gipset, och äter kakor...

 Det var tydligen jobbigt att bandageras av.

Noel har hittat det bästa stället. På barnmottagningen fick han inte bara en lite groda utan en isglass när han donerade blod och svalgprover.

Som synes har vi spenderat en del tid inom vården den senaste tiden. När jag inte sitter på akuten, hälsocentralen, barnmottagningen eller ortopeden med något barn så sitter jag på jobbet...

Sen om ärligheten ska fram så har jag spenderat en hel del tid med att titta på greys anatomi, helt menlös sysselsättning som jag ändå blivit smått beroende av. Tänk om det kunde jobba en massa snygga läkare på mitt jobb, men jag får väl nöja mig med alla snygga sköterskor ;)

Pedikyr

Först ett bubbelbad (lite skum och desto mer prupp-bubblor) och sen service med lite fotvård. Inte en heltokig kväll, enl Noel.
Det var dock inte IGÅR kväll, för då höll sonen oss vakna till 22 med sitt grin och stök. När jag tittade mig i själv i spegel innan jag gick och lade mig såg det ut som jag hade vattenskalle. Men sen släppte jag ut lite rök genom öronen och huvudet återgick till det normala.....

Världens längsta minut

Om vi kör auto-programmet på våra "nya" diskmaskin så stannar den på 1 i närmare 20 minuter. Disken är ju klar, men den vägrar slå över till "end" och om vi öppnar den innan "end" lyser så kommer ettan bara upp nästa gång jag vill köra ett program. Detta är såklart enkelt avhjälpt genom att byta program, men det är så ruskigt irriterande. Om inte ingenjörena som byggde maskinen sitter och får sig ett onskefullt skratt så måste maskinen ha ett eget liv....

Tidsuppfattning

- Mamma, tommer du ihåg när vi vaj på den däj affäjen, du och jag och Hampus och Noel, frågar Teodor när vi idag passerar kioskpiraten.
- (suck) Jaa, Teodor, det var igår....
- Jaha, svarar sonen lite besviket eftersom han säkert hoppades att vi skulle svänga in idag igen.

Konsten att gnälla

Efter två underbara kvällar med choklad, folkis, chips, te och Dr. McDreamy är det dags att återgå till mitt normala kvällsliv... suck!
Jaja, imorgon får det bli Patrik, vampyrer, popcorn, te o kanske ett litet glas vin.... Livet är bra jobbigt ibland!

På bättringsvägen

Noel står och leker med sina nya små-bilar (och en del blomjord, upptäckte jag i efterhand..). Han ropar högt och engagerat; Mompi, tom baka  gång på gång.
Jag vet inte vem Mompi är, men jag antar att det är en av bilarna och de andra ropar att den ska komma tillbaka. Jag är bara glad att sonen leker igen för det betyder att han åter håller på repar sig efter sin sjukdomsperiod.
Jag har idag serverat både mjölkstuvade makaroner med korv, kokt potatis med morfars kycklinggryta och pannkaka. Favoriter, allt för att sonen skall äta igen och det har han gjort :)

Facebook

 Facebook-life: Avnjuter en blåbär-hallon paj på altanen, toppar upplevelsen med en kanongod kopp te och bara slappar på min lediga dag...

Real life: Men förbannade jävla getingar, kan ni inte fixa erat egna käk. Skynda dig att äta upp Hampus så vi får gå in nån jävla gång.... Å typiskt, när jag äntligen dödat "alla" bevingade huliganer är teet kallt!!

Björns barnsliga brillor

 Jag vill smaaaka, säger Eira

Pekingruset 2012

 Laddat startfält. Lite regn har väl ingen dött av....

 Årets stolta vinnare. Äntligen kliver en donna fram och kniper segern!! Bra lubbat Therese..

 Det var blåbären efter spåret som knäckte sonen. Han fick nöja sig med en sistaplacering och ett mindre räddningspådrag.

 De verkliga vinnarna var vi som fuskade oss igenom ett halvt varv och hann äta massa blåbär innan de övriga kom i mål ;)

Eftersom pekingruset är en tävling i många etapper var även denna stolta grupp vinnare, de som orkade längst!! Och det enda Daniel tappade bort var sina skor, en lugn fest med andra ord!

Fredagsölen

Enjoying a beer at the bell

Ja utom Jonas som drack en bubbelvatten. Och Amanda kom så sent så hon fick inget alls, vi ville ju inte bli utkastade ;)

Aj aj aj

 Sen olycka igår kväll. När Teodor skulle kliva ur studsmattan kom Noel springande infrån studsmattan och knuffade ner honom. Han landade väldigt illa på sidan och jag förstod genast att det inte gått bra. Teodor hade jätteont och var mycket ledsen men mormor kom och skjutsade in oss till akuten där vi blev väl omhändertagna och röntgen visade en spricka på ett av benen i armbågen. Det betyder samtidigt att Teodor hade stor tur för enl personalen tar de i snitt emot två fula armbågsfrakturer per vecka på barn som olyckats i studsmattor.

Det blev ett stort och fint gips. 3 veckor innan paketet skall avlägsnas och vi kunde äntligen åka hem och sova. Teodor var otroligt tapper och visade doktorn precis vart han hade ont. Han visade till och med sitt myggbett, för säkerhets skull :)