Ibland är det inte något positivt. Som när man har en väldigt trevlig fredagskväll kan lördagsmorgonen bli ganska tung. Igår hade Patrik en sån kväll....
Han inledde kvällen med att bleka håret (!), byta byxor 3 (!) ggr innan han var nöjd och sen halsa i sig en mugg vin innan han drog ut på planerat äventyr. Han skrävlade innan han for att han skulle komma hem SENAST med kvart över tio bussen, för han ska ju måla idag. Jag trodde inte på honom (vis av erfarenhet) och berättade därför att det var 30+ på Hogges. Ha, dit skulle han då ALDRIG gå....
När klockan passerat elva ringde jag för att kolla så han hade nycklar med sig, för jag vill gärna låsa dörren när jag ska sova och han en tendens att bli utlåst. Han var då på Hogges och jo, han hade gömt en nyckel ute i garaget...
När klockan närmade sig tre på natten vaknar jag till av ett ryck i ytterdörren, men ingen som öppnar. Efter en stund måste jag upp och pinka så jag smyger ner för att kika ut. Där sitter Patrik, i bilen och sover för han kunde inte hitta sin gömda nyckel i garaget. Jag släpper in honom, eftersom jag är så himmelens snäll!!
När klockan nyss passerat fyra vaknar jag åter av att Noel, som ligger bredvid Patrik, gråter och ropar på "Pappa" upprepade gånger. Patrik sover som en klubbad oxe, så det blir bara till att kliva ur sängen igen och gå ner för att trösta sonen.
Så nu ligger han där och (förhoppningsvis) gruvar sig för att kliva upp. Skadeglädjen är som bekant den enda sanna glädjen!!