En Ätskrikare

må låta som en exotisk och färggrann fågel men är i själv verket en "terrororisserande" (som tiger skulle ha sagt) liten unge som bor här hemma. Han är 9 månader gammal och har under hela sin livstid fokuserat starkt på att just (som namnet säger) skrika högt när han äter. Han skriker när han är hungrig och han skriker när han är mätt, han skriker när det går för sakta, han skriker när han vill ha något annat och han skriker så fort han anar att min uppmärksamhet är delad. Dvs han skriker från den stund man sätter honom i stolen till den stund man lyfter honom ur!
Detta är en inte helt normal åkomma som jag hoppas kommer att avta med åren. En Ätskrikare är som jobbigast under den bröstuppfödda perioden då mamma alltid anses vara en ätsituation.
Bra att ha när man befinner sig i en Ätskrikares direkta närvaro är hörselskydd och extremt stresståligt tålamod!

Tigger äppelbitar av pappa.... Detta räknas inte som en direkt ätsituation, eftersom den inte sker vid bordet, och då går det bra att smila upp sig.....