Hur får man tyst på ett barn?

Eftersom solen sken efter lunch beslutade jag mig för att ta en uppfriskande promenad i lugn och ro. Men det visade sig rätt snart att en promenad med Teodor i vagnen är allt annat än uppfriskande och rofylld då hans pladder, tjat och ständigt obegripliga frågor aldrig sinar. När jag svarat jag vet inte, jag förstår inte vad du menar på samma fråga ungefär 15 ggr så tröttnade jag och bad honom surt och bestämt att hålla mun. Och tyst blev han....
Efter nån minut vände han på huvudet och tittade på mig, log fånigt och viskade jag vill ha vatten. Eftersom han var så gullig så fick jag självklart och omedelbart dåligt samvete och försäkrade honom om att det var ok att prata.
Och sen var lugnet över. Lagom tills jag starkt övervägde att avsluta min "fridfulla" promenad och bara gå hem så somnade han. Bara så där :)
Så jag fortsatte att gå, äntligen i lugn och ro. Jag njöt av solen, våren och framför allt tystnaden.
Men sen kom jag till skolan, och hämtade upp Hampus....
Han började med att göra alla möjliga sorters ljud, allt från skjutläten till uggelhärmning, och övergick sedan till ett ändlöst babbel för att avsluta resten av min promenad med högljudd sång. Ve och fasa, hela vägen hem!!