måndag 28 oktober 2013

Olyckan dolyckan

Man skulle kunna kalla det otur men jag undrar om det bara är det som är den bidragande faktorn här. Nummer tre har alltid varit en försiktig grabb, en ta-det-säkra-före-det-osäkra sortens barn. Rädslan att råka illa ut kan nog vara en av sakerna som bidrar till att sonen har en rejäl oförmåga att ta emot sig vid ett eventuellt fall.
Och föll det gjorde han, igen....
Morfin-Teo, tjoohoo (fast inte riktigt)
 På akuten, stödgipsad pga ännu en bruten arm. Denna här gången var det helt av och ur plats... Aj!
Väntar på operation, måste kissa lite. Klockan är mycket och allt är lite luddigt. Fick dricka medicin så huvudet började snurra...
 Fick sova över på sjukhuset. Efter en hel påse dropp var sängen piss-blöt när vi vaknade.
 Fyra nya mjukisdjur var den bästa trösten och även en förväntan om de nya kläder som skulle inhandlas eftersom de "gamla" blev sönderklippta...
Väntar på ronden, så att vi kan få åka hem någon gång. Årets tråkigaste/jobbigaste helg!!

2 kommentarer:

Amanda Hernbäck sa...

Stackars liten! Krama om honom från mig!

Kattis sa...

Gjort!
Noel påpekade dock att jag inte är Amanda, så kramen var från mig...
Fantasilösa barn ;)