Noel är febrig och hängig. Han vill bli buren dygnets alla vakna timmar annars är det stora mistluren som gäller...Jag fick för mig att den gamla bärsjalen skulle få göra ett sista gästinhopp och agera livräddare i denna tunga stund. Hade dock inte tagit med i beräkningen att min son skulle ha så stort huvud att det totalt skymde min utsikt åt alla håll utom upp, eller att han skulle vara så inihelvete tung. Det sistnämnda hade jag ju iof kunnat räkna ut men eftersom jag alltid höjt min sjal till skyarna för att den fördelar tyngden på ett bättre sätt än andra bärmetoder så lyckades jag att undvika sanningen tills den tog mina axlar med storm, typ....
Men han burrade in armarna innanför sjalen och lutade huvudet mot mitt bröst, precis som en liten bebis och det var rätt skönt för en trött gammal mamma. Eftersom han sover nu kan jag slå fast att han är rätt go ändå. Och det kommer jag att tycka ända tills han vaknar inatt.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar